Att tänja på sina gränser och vara modig
När man reser lär man sig tänja på sina gränser. Och man lär sig sätta just gränser också.
Man utmanar sig själv på saker man aldrig trodde göra men man vågar också säga ifrån.
Även om Death Road (bilden ovanför) var åtta timmar av ren adrenalin när man åkte cykel några centimeter från de branta stupen så är det inte det modigaste jag gjort.
Det modigaste, är också ofta det jobbigaste. Det var det i det här fallet. Jag satt på en buss på väg till Copacabana vid Titicacasjön i Bolivia. Vägen slingrade sig längs bergskamrar och vår busschaufför satt och drack öl.
Ja, öl.
När jag verkligen var säker på att han drack alkohol och vi hade stannat på ett ställe hade jag samlat nog mod. Jag hade formulerat den spanska frasen i huvudet och öppnade dörren som ledde ut till chaufförs-kupén.
"Nada mas cerveza por favor!". Ingen mer öl tack!
Chauffören såg chockat på mig och grymtade "Okej".
Jag hade sett framför mig hur jag blev utslängd ur bussen eller hur chauffören blev arg och drack ännu mer. Men det gick "bra". Och jag skickade bilder på när chauffören drack öl till bussbolaget och enligt dem skulle han få sluta.
För några år sedan hade jag ALDRIG vågat göra något sådant eller säga åt en människa så. Men idag är jag glad att jag gjorde det.
Våga stå på er! Lämna taxibilen om det känns osäkert! Vill du inte följa med killen hem längre: vänd om!
Gör inget för att behaga andra!
